Är det kris?

Ser man bara till hur aktieindexen går så är det svårt att se att det skulle vara ekonomisk kris. Nyss nådde amerikanska S&P 500 sin högsta nivå på fem år. Det är också bara ca 8 % kvar till all-time high. För Stockholmsbörsens OMXS30 är det 16 % kvar till toppen från 2007 och hela 36 % kvar till all-time high. En viss skillnad som säkert skulle kunna utgöra grund för en universitetsuppsats om man är intresserad av sånt.

Det kontantlösa samhället

Bankerna gör allt de kan för att komma undan att hantera kontanter. Strävan att få ner rånrisken är högst förståelig, men få verkar förstå att i högsta grad handlar om att öka vinsterna. Varje gång vi konsumenter betalar med kort betalar vi också en kortavgift som delas mellan bankerna och kreditkortsföretagen. Det senaste steget från våra banker i riktning mot det kontantkortslösa samhället är tjänsten Swish som ska möjliggöra överföringar av pengar mellan våra mobiler bara genom att man vet mottagarens telefonnummer. Inledningsvis kommer tjänsten att vara gratis, men från och med om ca ett år och framåt kommer varje transaktion istället att kosta betalaren 0,50-1,50 kr.

Den stora risken är vad som händer när datorsystemen som ska hantera våra transaktioner går ned. Jag har själv varit med om att försöka handla när det varit strömavbrott och det är i princip omöjligt, även om man vill betala med kontanter. Få affärer verkar ha tillgång till reservkraftförsörjning och därmed går även deras kassasystem ner.

Allvarligast är när större delar av samhället tappar strömförsörjningen eller vid driftstörningar hos någon av de större IT-jättarna som står för stora delar av det offentliga samhällets IT-lösningar. Läs gärna rapporten från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap om Tieto-kraschen 2011 som ställde till med allvarliga problem för många av våra myndigheter och företag. Detta var ändå en i sammanhanget "mindre" störning. Hur allvarligt det var får vi aldrig redo på eftersom Tieto inte ville berätta detta för MSB... Det blir smidigare för bankerna att slippa kontanthanteringen och genererar mer pengar, men istället är det vi kunder som kommer att sitta med hela risken när vi inte kan få de varor som vi behöver köpa i form av t ex mat.


För egen del kommer jag att ansluta mig till Swish, framförallt för att kunna ta emot betalningar, men viktigast för mig den kommande tiden är att se över förvaltare av min avtalspension och att byta till en förmånligare ränta på sparkontot. Volvo har sänkt sin sparränta så pass mycket att det kommer att spara några tusenlappar att byta till t ex Hoist. Att spara hos någon av storbankerna är fortsatt samma sak som att göra förlust.

SvD

Ogästvänligheten lockar inte till ansvar

I SvD (även DN, E24, 2, 3) kan man läsa om att flera tidigare PPM-förvaltare nu "lurar" sina kunder med dyra fond-i-fondlösningar. Så är det tyvärr att den som inte orkar ta ansvar för sina egna pengar alltid kommer att bli "lurad" oavsett om det gäller fondavgifter, avkastning eller ränta. Det är inte mycket tid man behöver lägga för att avsevärt förbättra sitt resultat, men det verkar vara ett ansvar som medel-svensson inte vill ta själv. Det känns tryggare att någon annan på ett socialdemokratiskt vis bestämmer ens framtid och framförallt kan lastas om det går fel.

Regeringen vill nu tydligen minska antalet fonder som vi erbjuds att placera våra PPM-pengar i för att folk lockas att ta mer ansvar. Det stora utbudet är avskräckande, anser Regeringen.

Inte ett ord dock om hur de tillhandahållna verktygen ser ut. Hemsidan för PPM-byten är en av de sämsta jag någonsin sett. Att lyckas jämföra fonder där och få fram någon relevant fakta om deras utveckling i form av valbara perioder och mycket annat låter sig inte göra. Jag kan inte på ett enkelt sätt få fram fakta om hur mitt sparande utvecklas eller skapa mig ett bra beslutsunderlag för mina placeringar. Det bästa sättet då är att skapa en extern fiktiv PPM-portfölj hos den oberoende tjänsten Morningstar, och där läsa på om fonderna och göra besluten för att sedan mata in dem på pension.nu. Innan man vidtog åtgärderna för att stoppa massbyten var det möjligt att själv administrera sin PPM hos externa aktörer, som t ex Avana och Nordnet och med deras överlägsna gränssnitt skapa sig ett bra beslutsunderlag. Även om det fanns många fonder att välja bland var det ändå överskådligt och betydligt mer lättnavigerat än pension.nu. Nu är det kört för det.


Regeringen verkar närmast mer koncentrerad på att reglera marknaden än låta folk få bra pensioner. Förmodligen var det så att många av de medborgare som lät PPM-förvaltare hantera deras pengar, gjorde ett betydligt bättre resultat under tiden än vad de kommer att göra i framtiden. På så sätt blir detta ett långsiktigt samhällsproblem när dessa medborgare i framtiden kommer att gå en betydligt fattigare och mindre köpkraftig pension till mötes. Är det värt det?

79 miljarder i vinster

79 miljarder kronor. Det är den samlade vinsten för de fyra svenska storbankerna som därmed alla utom Nordea ökade sina vinster från förra året. För de tre övriga bankerna var det de största vinsterna någonsin – och det under ett år där temat för den andra halvan varit europeisk skuldkris.

Samtidigt som vinsterna är rekordhöga är så även glappet mellan bolåneräntorna och reporäntan. Går man som bankkund idag in på sitt bankkontor och vill förhandla ner sin ränta och hänvisar till att låneräntan minsann inte sjunker när reporäntan göra det, medan banken är mycket mån om att framhålla att det är dyrare idag för banken att låna pengar än förut. Det stämmer i viss mån eftersom bankerna nu i tider av skuldkriser tvingas att låna med längre löptider, vilket ställer till det för "rörliga" lån. Trots dessa problem noterar ändå bankerna ständigt högre räntenetton, det vill säga vinsten på bankens utlåning. Återstår att se vad som händer med reporäntan imorgon, vilken av de flesta prognosticeras sjunka under året.


Alternativet till att spara i bankerna till mycket låga räntor är att göra det i aktier. Det finns idag rätt gott om stabila bolag som erbjuder höga direktavkastningar i form av utdelningar. Ett exempel är Tele2 som i dagsläget har ca 10 % direktavkastning. Det är ca 5 ggr högre än vad bankerna erbjuder på sina obundna sparkonton. Själv blev jag ju tidigare rådd av banken att ÖKA mitt bolån istället för minska det. Ökningen tyckte banken att jag skulle vända till ett pensionssparande i banken. Banken skulle då tjäna pengar på mitt bolån, avgifterna på ett pensionssparande och dessutom fondavgifterna och courtage vid aktiehandel. För den som inte är aktiv och omsorgsfull i sitt sparande äter då bankens samlade avgifter lätt upp stora delar av avkastningen. Den som är intresserad av att långsiktigt investera i högavkastande aktier rekommenderas att läsa på bloggen 40 procent 20 år. Där erbjuds även en kalkylator för att räkna på avkastningen.


79 miljarder i vinst. Det är inga småpengar. Det kan vara värt att komma ihåg nästa gång man har ett ärende till banken för att prata bolån och som det nyligen påpekats – i Sverige är det vanligare att vi skiljer oss än byter bank. 79 miljarder...


DN, 2, 3, 4, 5, Svd, 2, 3, 4, 5, 6, Exp, 2, 3, AB, 2, E24, 2, AFV, 2, SR, 2, 3, 4, SVT, 2